Smakbitar
Funderar på hur mycket man ska dela med sig av sig själv i en blogg egentligen. Vissa skriver om precis allt de gör och tänker, medan andra skriver om väldigt allmäna saker. Det handlar om hur man vill presentera sig själv. Kanske handlar det om bekräftelse hos vissa.
Jag är inte en sån som kommer outa hela mitt liv på nätet. Varken här eller på facebook. I en tid där informationsflödet är enormt och man fullständigt bombarderas av vad alla ens vänner och bekanta ex. äter till frukost, vad de tränar osv så känns det mer orginellt att inte berätta "allt". Det är bara mina närmsta vänner och familj som känner mig på riktigt, och så vill jag att det ska fortsätta vara. Tror man kan bli väldigt sårbar annars. Jag kommer ändå skriva mycket här, och ge er smakbitar av Emma. Hela kakan behåller jag dock för mig själv.
Isarna - Säkert
Vi går på skaren över isen
Som brast under dig när du var fem
Vi går mot ljusa tider, säger de
Men vi längtar mest hem
Det finns en sorglig lycka
I att aldrig mer va ett med de
Som vet precis vem du är
Vi läser Hundra år av ensamhet
Jag blickar fram mot ett
Jag ska va tyst från och med nu
Och se vad som händer när det bränner till
Antagligen ingenting, det brukar vara så
Tyst från och med nu
En timme tar en vecka här
Slå mig så att nånting händer
Visarna på klockorna går bakåt här
Jag skakar om kalendern
Du har köpt Lonely Planet,
Du åker till ett söderland rätt snart
Jag låtsas att det är av kärlek
Till stan jag stannar kvar
Jag sträcker ut mig, säger:
"Det är till att vara märkvärdig
Åka härifrån när solen är såhär
Men du, du är som du är"
De brister tidigare och tidigare, isarna
Fåglarna flyttar längre norrut varje år
De säger hotet mot klimatet men jag tar det
Som ett tecken på att du kommer upp igen
Kom hit igen
En timme tar en vecka här
Slå mig så att nånting händer
Visarna på klockorna går bakåt här
Jag skakar om kalendern
Kyss mig så att nånting händer
Slå mig så nånting blöder
Elda upp mitt hus, gör det ikväll
Så det finns nåt som glöder
Jag ska va tyst från och med nu
Och se vad som händer när det bränner
Jag klarar tystnaden bättre än vem som helst
Den har jag lagt ner timmar på
De brister tidigare och tidigare, isarna
De brister tidigare och tidigare, isarna
De brister tidigare och tidigare, isarna
De brister tidigare och tidigare, isarna
De brister tidigare och tidigare, isarna
De brister tidigare och tidigare, isarna
Myshelg ♥
Det tråkigaste är när måndagen kommer och man måste ta tag i vardagen igen. Det jag verkligen måste göra är att börja plugga, för jag har tenta om två veckor. Har även en inlämning framöver som jag inte ens orkat bemöda mig att titta på. Har två dagar ledigt nu tisdag och onsdag och då måste jag verkligen gå ner till skolan och sätta mig och plugga. Här hemma blir det nämligen ingenting gjort...
Håller för övrigt på att lyssna sönder Säkerts nya skiva. Det är så fruktansvärt bra... Låten "Isarna" är en favorit även om alla låtar är otroligt bra! Första singeln är "Fredrik" och har en väldigt fin video. Hoppas verkligen att jag får se Säkert live snart! Då vet jag i alla fall minst två vänner som jag säkert får med mig :)
Det här är terapi
I fredags var jag ute i Horsaredsskogen och plockade svamp med mamma. Det är verkligen något speciellt för mig att vara i skogen, för där hittar jag alltid ett otroligt lugn.
Jag traskar fram med tomt sinne
och för stora gummistövlar.
Det är helt tyst
lunkar fram i min egen takt.
Jag säger ”det här är terapi”.
Mamma kan inte annat än att hålla med.
Valdag
På kvällen kom Gustav från Falköping och hälsade på. Vi lagade go mat, drack gott, pratade och lyssnade på musik. Drog sedan ner till stan. Tog först en drink på Vimmel och sedan stack vi vidare till Grand och hade en grymt rolig kväll! Har bara varit där en gång tidigare, och då var det på min sjuksköterskeexamen. Men gillar verkligen det stället! Fina lokaler och så spelade ett riktigt grymt bra coverband igår. Dansade och sjöng och hade riktigt bra utekväll. Blev sent, gick från krogen halv tre (förvånad att de inte stängde tidigare?) och sedan blev det nattamat på Campino. Hamnade inte i säng förrän framåt fyra-tiden...
Idag ska jag ut till Hökerum och rösta. Eftersom jag var folkbokförd där i sommar så blir jag tvungen att rösta där nu. Lite surt att jag inte kan rösta i kommunvalet i Borås, men det är inte mycket att göra åt. Men blir en bra anledning att hälsa på mina kära föräldrar också. Undrar vad jag får med mig därifrån idag... Brukar nämligen aldrig gå tomhänt därifrån. Är det inte nybakt bröd, så är det grönsaker från landet eller nåt annat gott. Oftast är det ätbara saker jag får med mig, hihi. Resten av dagen får jag nog inte så mycket gjort. Ska nog bädda ner mig i soffan och följa valvakan. Var alldeles för längesen jag tog det lugnt för mig själv så det ska bli riktigt skönt!
Att löpträna
För att ha ett mål att satsa på så bestämde jag mig att anmäla mig till Kretsloppet här i Borås och valde 10 km-sträckan. Kanske inte någon utmaning för vissa, men för mig som som före detta år inte sprungit längre än 5 km så kändes det ändå stort! Och man ska inte jämföra sig med andra utan utgå ifrån sig själv, eller hur?
Har under sommaren nu sprungit en till två gånger i veckan och kört flera pass på uppemot 8-9 km. Känner mig stark och tror att loppet kommer gå bra. Kommer springa med musik i öronen, även på loppet. Dumt att ta bort något som fungerat väldigt bra. Hoppas ändå jag kan höra lite hejarop som kan få en att orka lite till! Har självklart tänkt ut en tid som jag vill klara mig under, ska göra mitt bästa för att klara denna!
Så nu på lördag den 18 september i centrala Borås klockan 13:30 går startskottet. Kom dit och heja fram mig! :-)
Wait it out
But what of the wretched hollow?
The endless in-between?
Are we just going to wait it out?
Nystart
Nystartar på flera sätt. Ny blogg. Nytt boende. Ja ett helt nytt liv egentligen. Det kändes helt enkelt inte bra att ha kvar den förra bloggen, trots att jag haft den så länge. Så jag tog bort den. Nystartar.
Nu börjar en liten del av mig förstå att min livssituation kommer vara väldigt annorlunda framöver. En vän sa en väldigt vettig grej igår, att nu måste jag hitta vem jag är, som ensam person. Jag har sen jag var 16 år varit i ett förhållande, detta är första gången jag inte är det. En helt ny upplevelse känns det som. Jag har alltid varit någons flickvän, någons sambo. Jag har alltid varit någon i förhållande till någon annan. Jag har alltid känt att jag haft en trygg famn att komma hem till. Jag har alltid känt att någon älskat mig.
Jag har alltid tänkt på mig själv som en stark och självsäker person som kan stå på egna ben. Egentligen har inte den bilden av mig själv rubbats. Men jag märker ändå att jag är så mycket skörare nu. Småsaker påverkar mig mer och känslorna åker berg-och-dalbana hela tiden.
Självklart saknar man någon som kan bekräfta en. Att känna sig älskad och att älska någon ökar självförtroendet något otroligt. Men kanske är det dags att verkligen börja älska sig själv istället. Att bara vara egoistisk och göra det jag känner är bäst för mig.
